Dalmatinern som ras.

Ursprung

 
Ingen vet med säkerhet vart den prickiga varianten av hund egentligen kommer ifrån.

 
Många gissningar finns det dock; Balkanhalvön, Grekland och Indien bl.a.

En teori är att zigenarna har haft stor inblandning i rasens spridning. Dalmatinern är hur som haver en mycket gammal ras.

 

Det finns väggmålningar daterade till 1700 år f.Kr., där prickiga hundar som påminner om dalmatiner är avbildade. På tavlor med motiv från överklassmiljöer i Europa från 15- och 1600-talet förekommer också prickiga hundar som ser ut som våra dalmatiner.

 
Ovanför Medelhavet ligger Dalmatien, det område som dalmatinern fått sitt namn från.

 

I den nuvarande rasstandarden påstås Kroatien vara rasens hemland, men man vet med säkerhet att det inte riktigt stämmer överens med verkligheten.

 

I England förekom dalmatinern från och med 1700-talet som en dekorativ vagns- och stallhund.

 

England är också det land som har haft det största inflytandet på rasens utveckling i modern tid.

 

Mer information om dalmatiner

finns på SDS hemsida:

http://www.dalmatiner.nu

Utseende och egenheter

Dalmatinern är en medelstor hund där proportioner och symmetri tilldelas stor vikt. Den skall vara kraftig och muskulös utan att vara grov eller klumpig och den skall hellre vara rektangulär än kvadratisk. Dalmatinerns uttryck är mycket viktigt. Det skall vara vaket och intelligent och det skall synas att det är en alert och uppmärksam hund. Rasen skall utstråla styrka och uthållighet och det taktfasta, vägvinnande steget, där man tydligt ser svikten och fjädringen ger dalmatinern de så typiska och eftersträvansvärda rörelserna. Dalmatinern är en frisk och sund hund som kan vara pigg och lekfull ända upp till 12 - 14 års ålder.

Dalmatinern har en del särdrag som gör att den skiljer sig från andra hundraser:

- Den är känd för att skratta när den blir glad! Det gör den genom att dra upp läpparna och visa hela bettet. Hos få andra raser är denna egenhet så utbredd som hos dalmatinern, som skrattar för att visa sin glädje och samtidigt undergivenhet.

- Dalmatinerns teckning är också unik. Fläckarna skall vara runda och väl avgränsade och kan vara antingen bruna eller svarta. En dalmatiner kan ha få fläckar, en annan många, det spelar ingen större roll, huvudsaken är att teckningen ger ett prickigt intryck.

- Det är ovanligt att dalmatiner är petiga med maten. Snarare är det så att dagens dalmatiner är känd för att vara glupsk och ha en omättlig aptit. Den äter allt, vare sig det bjuds eller inte, utan urskillning. Förr i tiden fick dalmatinern troligen livnära sig själv till stor del under resorna, vilket kanske bidrar till ett sekundsnabbt sväljande av någon till synes oätlig "delikatess" vid dikeskanten. Att med en dalmatiner i huset lämna matvaror lättåtkomliga på bänkar och bord är därför inte att rekommendera, ens för ett kort ögonblick.

 

Bakåt

Till nästa sida

Tillbaka till första sidan

Ras

DALMATINER

FCI-nummer

153

Grupptillhörighet

Grupp 6   Drivande hundar samt sök- och spårhundar

Specialklubb

SVENSKA DALMATINERSÄLLSKAPET, SDS