Mentalt

Att dalmatinern är mentalt frisk är minst lika väsentligt som att vara fysiskt frisk, och den ska både som valp och som vuxen vara en nyfiken och livlig hund som glatt och tryggt hanterar sin omgivning. En hund som fungerar lika väl i vardagen som i familjen, men också på träning och tävling.

 

Även temperamentet är viktigt; en dalmatiner ska vara frimodig, glad, vänlig och arbetsvillig. Vi vill inte ha en dalmatiner som bara ”duger” till utställning.

 

En ”riktig” dalmatiner har nog kanske inte riktigt den där "Will-to-please"-genen som t.ex. en retriever har, men det innebär inte att de ska fladdra iväg på egna utflykter, rymma hemifrån, hålla för stora avstånd eller jaga när man är ute i skog och mark. Vi uppskattar en självständig hund, som ändå sätter flockkänslan och familjegemenskapen främst.

 

Tyvärr tycker vi oss se att hundens medfödda självständighet får allt mindre utrymme. Folk efterfrågar mer och mer hundar som ”ber om hjälp” av sin ägare i obekanta situationer och hundar som inte tar så mycket egna initiativ.

 

Vissa mentala egenskaper är (naturligtvis) mer värdefulla än andra, ur både avels- och funktionsduglighetssynpunkt.

 

Vi ser t.ex. gärna att dalmatinern har en stor portion arbetsglädje, men vi kräver inte brukshundsmässig kadaverdisciplin av dem.

En dalmatiner är för det mesta mycket rolig att samarbeta med, och om det sedan också blir bra resultat i lydnad, bruks eller agility så är det en bonus man som förare förmodligen har förtjänat, snarare än att ha fått dem till skänks.

 

Egenskaper som enligt vår mening borde förbättras något inom rasen är: tillgängligheten, nerverna och dådkraften.

I klarspråk; lite mindre skygghet för främmande människor/i obekanta miljöer, lite mer medfött självförtroende och lite mer mod!

 

Vi vill gärna ha den typ av dalmatiner vi själva gillar; en självständig hund som ändå föredrar att vara nära sin ägare/familj, en påhittig hund som gärna tar egna initiativ utan att för den skull vara omedgörlig och en orädd hund som inte är oförnuftigt våghalsig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MH (Mentalbeskrivning Hund)

Med hjälp av MH-beskrivningarna får vi reda på lite mer om våra hundars mentala egenskaper.

 

Dalmatinern är en aktiv hund som trivs mycket bra med att få jobba med både huvud och kropp. Vi önskar hundar med ganska mycket motor/arbetslust som aldrig säger nej till ett träningstillfälle och både fysiskt och mentalt klarar av att hålla ut längre än du själv - om det behövs! 

 

Föräldrarna till våra valpar ska vara balanserade och välfungerande, dvs. mentalt stabila, och minst en av dem ska ha genomgått någon form av mental beskrivning för att komma i fråga som presumtiv förälder hos oss.

 

Att valparnas föräldrar inte är skotträdda eller skottberörda är också viktigt, då många vuxenrädslor bottnar i just ljudkänslighet. Skotträdsla och skottberördhet är i väldigt hög grad något som ärvs ner till nästa generation!

 

De hundar som bor eller har bott hos oss är mentalbeskrivna, och vi ser gärna att ”våra” valpar också får göra sitt eget MH vid 1 till 1½ års ålder.

 

MH’t är ett viktigt avelsverktyg för oss uppfödare för att utvärdera kullen och vår avel. Därför bekostar vi som valparnas uppfödare startavgiften för detta (f.n. 350:-). Har vi möjlighet så följer vi gärna med och tittar på MH’t också!

 

Det har skett en relativt stor ökning av MH-beskrivna dalmatiner de senaste åren, och ett mål är att ytterligare öka andelen testade dalmatiner samt att utvärdera och kanske förbättra resultaten för att närmare motsvara rasprofilen.

Att göra MH’t till något obligatoriskt för alla individer i rasen kan i slutänden bara vara en fördel.


Några av våra prioriteringar är:

 

· Så friska avelsdjur som man kan hitta. Det är det absolut viktigaste för oss.

· Ingen hund i avel före 2 års ålder – varken tik eller hanhund.

· Att inavelsgraden hålls så låg som möjligt, se mer om detta längre fram.

· Att de tilltänkta avelsdjuren beter sig som en dalmatiner förväntas göra, dvs. att de håller sig inom ramarna för vad som anses rastypiskt.

· En förhoppning är att vi kan bidra till att rasen även fortsättningsvis får vara en frisk, sund och framförallt mentalt bra hund.

 

Mätbara resultat och tester är bra men det finns saker som vi tycker är viktiga utöver det.

 

Hundhälsa - för oss - är en hund som är fri från generella hälsoproblem t.ex. allergier eller klåda, en hund som inte lätt får infektioner, att den håller för belastning av olika slag, att den inte är överdriven i sin byggnad fysiskt och inte heller har ett övermått av stress eller osäkerhet.

 

· En hund ska vara sund mentalt, exteriört och fysiskt för att ha en bra hälsa.

· Vi vill heller inte gärna använda hanhundar som har ”för många” valpar efter sig, då detta kan ge problem i kommande led eftersom så många hundar då blir släkt med varandra.

 

Fortsättning på nästa sida

Våra tankar om hunduppfödning.

Tillbaka till första sidan

Bakåt